Denna sida är inte aktuell. Vi jobbar på att uppdatera denna del av Laptopguiden. Se vår startsida för senaste nytt från oss.

Mobilt bredband

Välkommen till vår guide i mobilt bredband! Det här är vår översikt av mobilt bredband i Sverige. Vi sparar tid åt dig genom att tolka prisplaner och finstilta fakta på operatörenas sajter.

Precis som du för många år sedan kunde klippa fasta telefonlinan till förmån för mobiltelfonen, så kan du nu klippa fasta bredbandet och köra enbart på mobilt bredband. Men det gäller att veta vad du får för pengarna.

Se våra sammanställningar:

Stora mobilbredbandstestet visar erbjudanden som är öppna för alla kunder, utan specialförbehåll. Tabellen är sorterad på månadskostnad.
Guiden för mobilt bredband kontant går igenom de abonnemang där du betalar i förväg för ditt surfande.

Kostnader

Kontantkorten har slagit igenom inom mobilt bredband, och det kan vara en god idé att börja med kontantkort för att lära dig hur mycket du använder. Det fungerar som oftast att du köper ett startpaket med hårdvara och instruktioner, samt så köper du trafikpass som gäller under en viss tidsperiod (1 dag, 1 vecka, 1 månad) från att du aktiverar det. Förutom trafikpassets tidslängd så finns det oftast ett tak i hur mycket du får överföra.

En nackdel med kontantkorten är att tekniken som oftast är av de äldre typerna så att startpaketen ska bli billiga. För dig betyder detta att överföringshastigheten inte ligger i topp.

Vet du redan att du kommer behöva mobilt bredband mycket och i många månader så är det absolut aktuellt att binda sig i ett abonnemang. Oftast får du då ingen merkostnad beroende på hur mycket datatrafik du använder. Dock så finns det typiskt en gräns mellan 5Gb till 25Gb i datatrafik per månad, sedan stryper operatören hastigheten.

Med lång bindningstid kan man dela upp betalningen på modernare teknik för mobilt bredband, och då ha råd med teknik med bättre överföringshastighet.

Kolla med din mobiloperatör, bredbandsoperatör eller telefonbolag där du redan har något typ av abonnemang om de riktar specialerbjudande mot dig. Det är inte ovanligt att du kan få ett mycket mer prisvärt abonnemang för mobilt bredband på detta sätt.

Tekniken

Vanligast är att använda en några centimeter stor dongel / modem som ansluts via USB porten. En del specialanpassade datorer har modem och antenn inbyggt så att inget sticker ut.

Telekomvärlden använder jobbiga förkortningar för varje ny teknik, operatörer och hemelektronikförsäljarna försöker göra tekniken mer tillgänglig genom att förenkla namnen. Till viss del ökar det bara på förvirringen i vad det är du köper.

Andra generationen och Tredje generationens mobilnät har nog alla hört talas om, kanske även att fjärde generationens mobilnät är på gång. Dessa är alla relativt första generationen, det en gång stora analoga NMT-mobilnätet i Sverige.

Andra generationen (2G)

Den andra generationen är GSM-nätet, vilket var en övergång till digitala signaler. Digitala signaler har fördelen över analoga i att så länge man kan särskilja ettor från nollor så kan man återförstärka dem utan brus eller förlust i signalkvalitet.

GSM var dock inte gjord för datatrafik, den var helt anpassad till att skicka en jämn strid datablock i en fast uppsatt kanal, och man betalar för tiden kanalen är uppsatt. Detta var anledningen till att teknikfiaskot runt WAP krävde att man betalade per minut man surfade, och inte per överförd byte.

Datatrafik förbättrades för GSM i med GPRS. Med det tillägget kunde du surfa och betala per byte överförd, och vara ständigt uppkopplad. GPRS hade ytterligare en teknikförbättring som kallades för Edge som ökade trafikhastigheten ytterligare. GSM med GPRS är väl utbyggt i Sverige och du faller tillbaka till att använda GPRS när tredje generationens system inte har täckning.

Tredje generationen (3G)

Den tredje generationens nät är egentligen en samling olika standarder, men där separata datakanaler och ljudkanaler är i fokus. Precis som GSM har de förbättrats i steg med nya tillägg.

Trafikhastigheten i mobila bredband är generellt asymmetrisk, det vill säga du får inte samma hastighet i uppladdning som nedladdning. Den snabbare riktningen är nedladdning.

Första tillägget för 3G heter HDSPA, det ökar nedladdningsfarten. Detta säljs under namnet Turbo-3G. Andra tillägget heter HSUPA, det ökar uppladdningsfarten. Detta säljs under namnet Turbo-3G Plus.

Ett slutsteg i 3G är införandet av LTE. Den kallas för 3,9G, eftersom den är så pass nära 4G. Utbyggnaden av LTE är på gång i Sverige, men än i mycket liten skala i början av år 2011.

Fjärde generationen (4G)

Fjärde generationen finns ej, det är inte mer än något på ingenjörernas ritbord. Med dessa nätverk ska man kunna få 100 till 1000 Mbit i överföring. Med dagens kunskap så ser det ut som att denna nivå bara är nåbar i tätorter då man måste vara väldigt nära radiomaster.

WLAN

Ett alternativ är att använda WLAN zoner (Trådlöst LAN). WLAN klarar snabbare hastigheter, men surfzonerna är små och det fungerar inte i rörelse (i bil, buss, tåg). Men det är ju okej om du vet om några bra surfzoner där du kan sitta med din bärbara dator. Ofta kan du få tillgång till WLAN surfzoner i samband med abonnemang på mobilt bredband.